Dag: Söndag 25:e Oktober 2009
Tid: 01:23
Det här kan vara det sista nån hör från mig. Snart kommer jag bara vara ett eko i tidsrymdens korridorer; kvarglömd på plattformen när primärtidslinjens tåg lämnar stationen. För varje timme som går flyter jag längre och längre bort från allt jag känner, ut i det okända. Min lägenhet, i vilken jag tejpat för fönster, dörrar och ventilation för att undvika temporala läckor, blir min farkost på resan in i icketidens mörker.
Medans resten av världen glatt firar den extra timmen vintertidsomställningen skapar, har jag tagit tillfället i akt att genomföra en livslång plan. För 6 och en halv primärtimmar sen, klockan 01:59 den 25:e Oktober 2009 lossade jag förtöjningen som höll mig kvar i eran värld. Jag ställde tillbaka klockan en timme tlll 01:00. En timme senare gjorde jag det igen. Och igen. Och Igen. Jag lever nu i en oändlig kronologisk fantomloop, cirka 6 primärtimmar ifrån er. Med tiden kommer det bli mer. Då jag skärmat av mina fönster, stängt av radion och tagit ur batteriet ur telefonen för att förhindra tidsparadoxer och därmed min egen undergång, vet jag ännu inte hur universum ser ut utanför mina förseglade fönster. Jag kommer att vänta några timmar till innan jag tittar ut, för att försäkra mig om att min kronodistans är tillräckligt stor för att inte längre utgöra något hot för eran verklighet.
Det här meddelandet är det enda jag vågar skicka ut i det som för 6 timmar sen var mitt universum. Kanske når det er. Kanske inte. Jag vet inte hur lång resan kommer bli, eller vart jag är på väg; men var inte oroliga och önska mig lycka till: Jag har all tid i världen.
söndag, oktober 25, 2009
torsdag, september 10, 2009
Sånt jag fnular på när jag ska sova
Jag skulle kunna vara rik just nu. Snuskigt rik. Om jag inte bara vore så lat. Anledningen till detta är att jag kommit på ännu en fantastisk film som om några år kommer snappas upp via jordens biomorfiska fält av en kokainberikad filmproducent och släppas på den globala marknaden som 2015 års stora kassako.
Eftersom jag vet att jag själv aldrig kommer slag i saken ska jag göra livet lättare för filmproducenten och nu ge bort iden alldeles gratis.
Titel : Miss Universum
Premiss:
Det är finalen i årets Miss universumtävling och amerikanskan *valfritt namn* står i rampljuset med tiara och blommor och har precis blivit utsedd till universum vackraste kvinna. På natten i hennes hotellrum dyker en mystisk främling upp och erbjuder henne att vara med i vad han kallar "det riktiga miss universum". Hon förstår inte vad han menar och tackar vänligt men bestämt nej. Han zappar henne med en zapppistol och hon vaknar upp på ett rymdskepp. HON SKA VARA MED I EN SKÖNHETSTÄVLING FÖR HELA UNIVERSUM. Kanske följer hennes zany småbögiga assistent med också för extra comic relief. Fantastiskt roliga äventyr följer i vimlet i skönhetstävlingen med alla dom andra tävlandena som naturligtvis är allt från groteska träskmonster till fågelälgar.
Kanske sitter hon i sminket och blir sminkad jättekonstigt för att sminkösen är utomjording och inte fattar hur en människa ska se ut.
Kanske träffar hon en snygg utomjordisk kille också.
Kanske lär hon sig en livsläxa för att hon varit dryg innan för att hon varit så snygg och hon får lära sig att skönhet faktiskt sitter i betraktarens öga genom att se alla dom andra skönhetsmisserna som från hennes smala mänskliga perspektiv ser konstiga ut.
Tänker att det även kanske finns nån form av konspiration bakom skönhetstävlingen som på nått sätt kan leda till universum undergång som hon kanske avslöjar.
Hursomhelst. Att den här filmen inte gjorts är ett jävla mysterium.
Vad väntar du på? GÖR FILMEN. Så blir du rik. MISS UNIVERSUM.
Eftersom jag vet att jag själv aldrig kommer slag i saken ska jag göra livet lättare för filmproducenten och nu ge bort iden alldeles gratis.
Titel : Miss Universum
Premiss:
Det är finalen i årets Miss universumtävling och amerikanskan *valfritt namn* står i rampljuset med tiara och blommor och har precis blivit utsedd till universum vackraste kvinna. På natten i hennes hotellrum dyker en mystisk främling upp och erbjuder henne att vara med i vad han kallar "det riktiga miss universum". Hon förstår inte vad han menar och tackar vänligt men bestämt nej. Han zappar henne med en zapppistol och hon vaknar upp på ett rymdskepp. HON SKA VARA MED I EN SKÖNHETSTÄVLING FÖR HELA UNIVERSUM. Kanske följer hennes zany småbögiga assistent med också för extra comic relief. Fantastiskt roliga äventyr följer i vimlet i skönhetstävlingen med alla dom andra tävlandena som naturligtvis är allt från groteska träskmonster till fågelälgar.
Kanske sitter hon i sminket och blir sminkad jättekonstigt för att sminkösen är utomjording och inte fattar hur en människa ska se ut.
Kanske träffar hon en snygg utomjordisk kille också.
Kanske lär hon sig en livsläxa för att hon varit dryg innan för att hon varit så snygg och hon får lära sig att skönhet faktiskt sitter i betraktarens öga genom att se alla dom andra skönhetsmisserna som från hennes smala mänskliga perspektiv ser konstiga ut.
Tänker att det även kanske finns nån form av konspiration bakom skönhetstävlingen som på nått sätt kan leda till universum undergång som hon kanske avslöjar.
Hursomhelst. Att den här filmen inte gjorts är ett jävla mysterium.
Vad väntar du på? GÖR FILMEN. Så blir du rik. MISS UNIVERSUM.
tisdag, september 08, 2009
Det nya, det svåra, det varma
Allt är inte guld och gröna skogar när man skaffar en ny lägenhet. Tillexempel finns det stor risk att man skadar sig på alla nya ateraljer och pinaler som man inte är vad vid. Idag var det min nya gasspis som var boven i dramat. Eller min egen dumhet. Såhär gick det iallafall till.
Jag sätter på köttbullar och makaroner på stekning/kokning och går ut och sätter mig i salongen. Då jag uppenbarligen missberäknat värmen på gaslågan känner jag redan efter någon minut att det börjar lukta bränt och springer ut i köket för att rädda situationen. Väl därinne börjar brandlarmet tjuta och jag snurrar runt på stället i panik, eftersom jag inte har en aning om var branvarnaren sitter i den här lägenheten. Det piper om larmet, fräser om pannan och köttbullarna ser inte alls glada ut över situationen. "Varfaaaan sitter brandvarnarn i den här lägenheten", skriker jag högt för mig själv, vänder på klacken och springer rakt in i kanten på köksdörren som jag i paniken ställt upp. Jag lyckas omtöcknad ta mig ut i hallen och följer nu som en fladdermus det öronbedövande ljudet tills jag hittar källan till olätet och sliter ur innanmätet i vredesmod.
Sen tillbaka ut i köket, sliter stekpannan från spisen och slänger köttbullarna i vasken. Väl där kommer jag på att makaronerna!dom blir ju överkokta! Jag tar tag i den gaffel som ligger bredvid spisen och som jag tidigare använt för att röra med. En blixtrande smärta far upp genom handen och armen och en nästan glödande gaffeln faller med en skräll tillbaka ner på den borstade stålytan. På med kranen. In med handen. Skölja skölja. Ajajaj, Men makaronerna! dom blir ju fortfarande överkokta; med den stackars skadade högerhanden fortfarande under vattenstrålen sträcker jag mig med vänsterhanden för att se om jag kanske når att röra samtidigt som jag kyler högern och greppar instinktiv första bästa redskap som verkar vara lämpligt för ändamålet. Dessvärre är det samma gaffel som förra gången och den korta luftturen den tidigare tagit då den vådasvett min högerhand har inte gjort mycket för att sänka temperaturen. Vänstertassen far upp i en spasm av smärta och på nytt är gaffeln luftburen. Den gör en nätt liten saltomortal och landar med ett ljudligt plums och en rejäl skvätt i den kokande kastrullen med nu ganska grötig pasta. In med andra handen under vattnet. Nu, sönderbränd och förödmjukad av min egen dumhet kan jag bara med en liten tår i ögat stå och se på när dom sista resterna av min så länge efterlängtade middag kokas ner till en oätbar sörja. Och bredvid min händer i vasken ligger 14 små, kolsvarta köttbullar och hånler.
Jag sätter på köttbullar och makaroner på stekning/kokning och går ut och sätter mig i salongen. Då jag uppenbarligen missberäknat värmen på gaslågan känner jag redan efter någon minut att det börjar lukta bränt och springer ut i köket för att rädda situationen. Väl därinne börjar brandlarmet tjuta och jag snurrar runt på stället i panik, eftersom jag inte har en aning om var branvarnaren sitter i den här lägenheten. Det piper om larmet, fräser om pannan och köttbullarna ser inte alls glada ut över situationen. "Varfaaaan sitter brandvarnarn i den här lägenheten", skriker jag högt för mig själv, vänder på klacken och springer rakt in i kanten på köksdörren som jag i paniken ställt upp. Jag lyckas omtöcknad ta mig ut i hallen och följer nu som en fladdermus det öronbedövande ljudet tills jag hittar källan till olätet och sliter ur innanmätet i vredesmod.
Sen tillbaka ut i köket, sliter stekpannan från spisen och slänger köttbullarna i vasken. Väl där kommer jag på att makaronerna!dom blir ju överkokta! Jag tar tag i den gaffel som ligger bredvid spisen och som jag tidigare använt för att röra med. En blixtrande smärta far upp genom handen och armen och en nästan glödande gaffeln faller med en skräll tillbaka ner på den borstade stålytan. På med kranen. In med handen. Skölja skölja. Ajajaj, Men makaronerna! dom blir ju fortfarande överkokta; med den stackars skadade högerhanden fortfarande under vattenstrålen sträcker jag mig med vänsterhanden för att se om jag kanske når att röra samtidigt som jag kyler högern och greppar instinktiv första bästa redskap som verkar vara lämpligt för ändamålet. Dessvärre är det samma gaffel som förra gången och den korta luftturen den tidigare tagit då den vådasvett min högerhand har inte gjort mycket för att sänka temperaturen. Vänstertassen far upp i en spasm av smärta och på nytt är gaffeln luftburen. Den gör en nätt liten saltomortal och landar med ett ljudligt plums och en rejäl skvätt i den kokande kastrullen med nu ganska grötig pasta. In med andra handen under vattnet. Nu, sönderbränd och förödmjukad av min egen dumhet kan jag bara med en liten tår i ögat stå och se på när dom sista resterna av min så länge efterlängtade middag kokas ner till en oätbar sörja. Och bredvid min händer i vasken ligger 14 små, kolsvarta köttbullar och hånler.
söndag, september 06, 2009
Vetenskapstimmen
Det här är några av de mest kända fotografierna i världen. De anses vara viktiga och betydelsefulla av många olika anledningar; och visst, det är tufft att luncha sådär högt upp; men det finns en bild, som inte lika många känner till men som borde toppa alla listor i världen över viktigaste fotografier. Det är hubbles deep field image från 1996.
Såhär ser den ut.
Nu tänker du kanske: "wille, det är en bild av rymden, rymden ser man ju varje natt, allvarligt talat hur kan det vara en viktigare bild än när dom amerikanska trupperna satte upp sin flagga på Iwo-jima och andra världskriget började gå mot sitt slut?"
Jo låt mig förklara.
Bilden du ser är inte rymden, eller snarare inte rymden vi ser varje gång solen går ner. 1996 fick några rymdforskare en lite annorlunda ide och bestämde sig för att rikta Hubbleteleskopet INTE mot coola stjärnkonstellarioner eller våra grannplaneter som dom brukade göra, utan valde istället att sikta in det på en av de få platser på stjärnhimlen där det fanns precis ingenting. En liten area inte större än ett sandkorn på en armlängsavstånd där ingenting syntes. Det gigantiska teleskopet fokuserade, öppnade sina linser och hölls öppet i hela 10 dagar. Forskare över hela världen var råsura över det här eftersom det ansågs vara ett fruktansvärt slöseri med resurser att fotografera precis ingenting med var som är världens dyraste kamera. Dom fick dock äta upp sin kritik med salt när resultatet kom.
Under de tio dagarna som teleskopet hölls öppet, nådde foton(alltså fåtåån, inte foton som i fotografi) efter foton de känsliga sensorerna och bilden som långsamt skapades var den du ser här ovan. Varje prick, färgklick och moln är en galax, en exploderande stjärna, eller resterna av döende himlakropper som ligger så långt bort att det i stort sett är rymden BAKOM våran rymd. Mycket av det som syns hände för 13 miljarder år sedan.Det är ett foto tagit 13 MILJARDER ÅR BAKÅT I TIDEN. Det är ett foto av vad som var ett mycket ungt universum strax efter dess födelse, och det bevisade en stor del av alla teorier vetenskapsmän har haft om universum ända sen dom gamla grekerna, och som får mig att känna mig väldigt väldigt pytteliten.
Jag fattar att inte alla finner det här lika fascinerande som jag gör, men tänk efter en stund vad bilden betyder. Vad den säger om universum; och framförallt vad den säger om våran planet och dess historia.
huh nu får jag rysningar igen. Älska rymden.
fredag, september 04, 2009
Jag har ett problem. Jag packade upp mina böcker/serier/dvder idag och insåg att om man inte kände mig och bara tittade i min bokhylla så skulle man kunna tro att
1) Jag är ett barn
2) Jag läser inte böcker
Fördelningen ser ut ungefär såhär:
60procent serier
20procent dvder
20procent böcker
Det ser dåligt ut. Jag har ju faktiskt läst väldigt många fler böcker än vad jag äger; problemet är att jag rätt ofta ger bort böcker när jag läst klart dom eller lånar ut dom och glömmer bort det. Ganska ofta hamnar böcker i badkaret också vilket inte gör dom speciellt presentabla. Men jag läser ju faktiskt ganska mycket böcker,iallafall periodvis; men det skulle man inte kunna tro om man tittade i min nyupppackade bokhylla. Bara på min senaste långsemester läste jag drygt 39 romaner och en faktabok(Om Genghis Kahn); eller om man så vill 8400 sidor(om man lite lågt räknar varje bok till 210 sidor), eller 60 sidor om dan om man låtsas att jag läste precis varje dag. Men det finns det ju inget bevis för eftersom jag gav bort allihopa till en thailändare som skulle starta ett bibliotek.
Jag har två alternativ här:
1) Försöka göra en lista med hjälp av min adressepok-metod över alla böcker jag har läst i livet och sen köpa varenda en för att ge min bokhylla den dignitet den förtjänar
eller
2)skita i vad folk tror och fortsätta med att stolt paradera kalleankaspocket nr.39 och årgångslarsson från 97
Ska tänka lite på saken.
1) Jag är ett barn
2) Jag läser inte böcker
Fördelningen ser ut ungefär såhär:
60procent serier
20procent dvder
20procent böcker
Det ser dåligt ut. Jag har ju faktiskt läst väldigt många fler böcker än vad jag äger; problemet är att jag rätt ofta ger bort böcker när jag läst klart dom eller lånar ut dom och glömmer bort det. Ganska ofta hamnar böcker i badkaret också vilket inte gör dom speciellt presentabla. Men jag läser ju faktiskt ganska mycket böcker,iallafall periodvis; men det skulle man inte kunna tro om man tittade i min nyupppackade bokhylla. Bara på min senaste långsemester läste jag drygt 39 romaner och en faktabok(Om Genghis Kahn); eller om man så vill 8400 sidor(om man lite lågt räknar varje bok till 210 sidor), eller 60 sidor om dan om man låtsas att jag läste precis varje dag. Men det finns det ju inget bevis för eftersom jag gav bort allihopa till en thailändare som skulle starta ett bibliotek.
Jag har två alternativ här:
1) Försöka göra en lista med hjälp av min adressepok-metod över alla böcker jag har läst i livet och sen köpa varenda en för att ge min bokhylla den dignitet den förtjänar
eller
2)skita i vad folk tror och fortsätta med att stolt paradera kalleankaspocket nr.39 och årgångslarsson från 97
Ska tänka lite på saken.
torsdag, september 03, 2009
Den nya vägen
Eftersom livet i backspegeln alltid bara är ett virrvarr av öl, födelsedagar, torsdaskvällar och bilresor till göteborg, så är det bra att kategorisera sina upplevelser för att inte helt tappa minnet. Jag gillar att måla med väldigt stora penseldrag och har därför valt att dela upp mitt livs epoker i adresser. Alltså för att slippa mikroanalysera allt och komma ihåg specialtillfällen där kanske bara egentligen hände en rolig grej så slår jag ihop allting som hänt under den tiden jag bor på samma adress till en enda vecka i minnet. Några exempel:
1.På madbäcksvägen var jag liten
2.På sanktgöransgatan var jag äcklig, solade solarium och åt mycket korv med bröd och samlade ihop pengar till min eftergymnasietresa
3.på, herregud jag minns inte vart jag bodde/där föll det resonemanget/, i sundbyberg iallafall hade jag långt hår, åt mycket kebabpizza och var sambo och sjöng singstar
4.På kocksgatan hade jag katter, var mycket på Carmen, skaffade facebook, fick massa nya vänner, och badade badkar och åkte till soptippar i en volvo.
Så tänker jag. Man behöver inte vara så noggrann.
Nu på min nya adress vet jag inte vad som kommer hända än. Det är här dom nya, vindlande willevägarna har sin början, och vart dom slutar; ja det vet bara Strindberg i sin himmel.
1.På madbäcksvägen var jag liten
2.På sanktgöransgatan var jag äcklig, solade solarium och åt mycket korv med bröd och samlade ihop pengar till min eftergymnasietresa
3.på, herregud jag minns inte vart jag bodde/där föll det resonemanget/, i sundbyberg iallafall hade jag långt hår, åt mycket kebabpizza och var sambo och sjöng singstar
4.På kocksgatan hade jag katter, var mycket på Carmen, skaffade facebook, fick massa nya vänner, och badade badkar och åkte till soptippar i en volvo.
Så tänker jag. Man behöver inte vara så noggrann.
Nu på min nya adress vet jag inte vad som kommer hända än. Det är här dom nya, vindlande willevägarna har sin början, och vart dom slutar; ja det vet bara Strindberg i sin himmel.
söndag, maj 31, 2009
bara vanligt vatten
jag har översvämmat mitt badkar. Allt flyter runt i badrummet. Jag leker Waterworld. Det blir nog dyrt det här. Fast det får det vara värt.
torsdag, maj 21, 2009
två generationer av små gratulationer
Grattis på födelsedagen mamma! Du fick en välskapt dotter som heter Julia Filippa just på detta datum. I vanliga fall kanske det är kostumärt att gratulera personen som föddes, men allvarligt talat så är det ju modern som gör allt jobb.
Naturligtvis en gratulation också till min lilla syster Julia som visserligen kom till världen, men som inte ansträngde sig speciellt mycket för att bli till och som sedan sin födsel spenderat ungefär 10 minuter i sitt hemland. Otacksamma skitunge.
GRATTIS LILLA SYSTER!
Naturligtvis en gratulation också till min lilla syster Julia som visserligen kom till världen, men som inte ansträngde sig speciellt mycket för att bli till och som sedan sin födsel spenderat ungefär 10 minuter i sitt hemland. Otacksamma skitunge.
GRATTIS LILLA SYSTER!
tisdag, maj 19, 2009
Min gud är större än din gud
Jesus är inget för mig och Shiva och Oden har inte många pluspoäng i min bok. Jag är inte religös, har aldrig varit, och kommer aldrig att bli. Trots att jag växte upp i sveriges Jerusalem, Fiskebäck(eller västkustens Jönköping) har jag aldrig haft behovet av en gud eller flera. Men jag kan förstå känslan. Ibland när jag tänker på universum så tror jag att jag får jag vad jag tror är en närmast religös upplevelse, och hur kan man inte få det.Lyssna här.
Från början fanns ingenting. Sen kom the big bang, som kanske inte alls var speciellt stor men eftersom det inte fanns nånting annat att jämföra med så var den ju oändligt mycket större än allting annat som inte fanns, och då skapades det vi kallar för universum. Då var typen allting ett enda stort moln av jättevarm gas som under miljarder år svalnade och blev stoft och planeter och asteroider och stjärnor och svarta hål och galaxer och troligtvis en miljard till saker som vi aldrig kommer att varken se eller höra. Nånstans där i den vevan skapades jorden som bara var ungefär en enda asstor och häftig vulkan som bara kräktes lava från sitt innanmäte. Sen genom en total chansning som var typ 1 mot 1111111000230300302002020203020203418535395959392920303020202340204024020420495202003, så kombinerade några atomer ihop sig där i den kokande sörjan och skapade liv. Sen blev atomerna lite bakterier och sen en fisk och en en apa och sen en människa som byggde en sjukt lång mur och nu har vi Iphones och har skickat radiostyrda bilar till mars. Vi formar komplexa sociala band, älskar, sörjer och förstår instinktivt hur man ska göra för att föra livet vidare och vi kan googlesöka och hitta flera tusen bilder på gulliga katter som inte kan stava. Vet du hur långt det är till mars? Det har jag kollat upp, det är EN HALV MILJARD KILOMETER.
en. halv. miljard.
Från början fanns ingenting. Sen kom the big bang, som kanske inte alls var speciellt stor men eftersom det inte fanns nånting annat att jämföra med så var den ju oändligt mycket större än allting annat som inte fanns, och då skapades det vi kallar för universum. Då var typen allting ett enda stort moln av jättevarm gas som under miljarder år svalnade och blev stoft och planeter och asteroider och stjärnor och svarta hål och galaxer och troligtvis en miljard till saker som vi aldrig kommer att varken se eller höra. Nånstans där i den vevan skapades jorden som bara var ungefär en enda asstor och häftig vulkan som bara kräktes lava från sitt innanmäte. Sen genom en total chansning som var typ 1 mot 1111111000230300302002020203020203418535395959392920303020202340204024020420495202003, så kombinerade några atomer ihop sig där i den kokande sörjan och skapade liv. Sen blev atomerna lite bakterier och sen en fisk och en en apa och sen en människa som byggde en sjukt lång mur och nu har vi Iphones och har skickat radiostyrda bilar till mars. Vi formar komplexa sociala band, älskar, sörjer och förstår instinktivt hur man ska göra för att föra livet vidare och vi kan googlesöka och hitta flera tusen bilder på gulliga katter som inte kan stava. Vet du hur långt det är till mars? Det har jag kollat upp, det är EN HALV MILJARD KILOMETER.
en. halv. miljard.
måndag, maj 18, 2009
A memory of running
Förr i tiden kunde jag springa. Klapp klapp klapp klapp lät det längsmed gatorna i påvelund när jag var på väg hem från kompisar, skola, eller av lokala föreningar arrangerade idrottsutövningar. Mamma kunde alltid höra flera minuter i förväg när jag var på väg hem, eftersom mina små snabba fågelhjärtsfotsteg ekade mellan tegelväggarna, husvagnarna och de prydligt trimmade häckarna som illa siktad maskingevärseld. Västsveriges Forrest Gump var jag och sprang överallt gjorde jag. Vårt 1.7 kilometer låga elljusspår tillryggalade lille Wille vid ett tillfälle på 6.24 minuter, vilket tydligen var väldigt fort.
Omnia mutantur. Allt förändras. Så även konditionen.
Efter 2 kilometer i den ljusa stockholmskvällen har jag blodsmak i munnen och dallriga ben av gele. Men jag kom längre än förra veckan iallafall. Inom en snar framtid skall jag resa hem till min barndoms gladiatorarena och springa elljusspåret på 6.23. Skall bara träna lite till först.
Omnia mutantur. Allt förändras. Så även konditionen.
Efter 2 kilometer i den ljusa stockholmskvällen har jag blodsmak i munnen och dallriga ben av gele. Men jag kom längre än förra veckan iallafall. Inom en snar framtid skall jag resa hem till min barndoms gladiatorarena och springa elljusspåret på 6.23. Skall bara träna lite till först.
torsdag, april 23, 2009
fuska inte och klicka på länken förns du gissat
Tobias Dahl säger:
vet du vad jag tyckte var det coolaste av allt när jag var liten? Jag bara sa "när jag blir vuxen skall jag skaffa mig en sån här"
wille säger:
en vadå?
Tobias Dahl säger:
gissa
wille säger:
jaha
wille säger:
umm
wille säger:
sköna skor?
Tobias Dahl säger:
om du gissar rätt på 10 försök får du 10 000kr
Tobias Dahl säger:
skor, fel
wille säger:
en mustasch
Tobias Dahl säger:
nej
Tobias Dahl säger:
jag har inte skaffat den
wille säger:
är det nåt du HAR skaffat?
Tobias Dahl säger:
nej
Tobias Dahl säger:
jag gillar den inte så mycket nu längre
wille säger:
nej jag kan inte komma på
wille säger:
mittbena
Tobias Dahl säger:
nej
Tobias Dahl säger:
en grej
Tobias Dahl säger:
alltså en sak
Tobias Dahl säger:
pryl
wille säger:
freestyle
Tobias Dahl säger:
nop
wille säger:
ferrari
wille säger:
testarossa
Tobias Dahl säger:
hur många har du gissat nu
wille säger:
5
Tobias Dahl säger:
nej, men nära
wille säger:
lamborghini?
Tobias Dahl säger:
nop
Tobias Dahl säger:
6
wille säger:
en ferrari-overall
Tobias Dahl säger:
7
Tobias Dahl säger:
nooo
Tobias Dahl säger:
men nära
wille säger:
jag tyckte det var coolt när jag var liten
wille säger:
ferrarikeps
Tobias Dahl säger:
9
wille säger:
gud det här är ju omjöligt
Tobias Dahl säger:
inget med ferrari
Tobias Dahl säger:
bil
Tobias Dahl säger:
biltillbehör
Tobias Dahl säger:
sista nu
wille säger:
dubbla avgasrör?
Tobias Dahl säger:
nop
Tobias Dahl säger:
svaret:......
Tobias Dahl säger:
http://www.sixpackonline.se/images/produkter/20071122220840grt-741.jpg
wille säger:
lol
wille säger:
snyggt
Tobias Dahl säger:
kedjeratt
wille säger:
mmm
Tobias Dahl säger:
ganska fett
vet du vad jag tyckte var det coolaste av allt när jag var liten? Jag bara sa "när jag blir vuxen skall jag skaffa mig en sån här"
wille säger:
en vadå?
Tobias Dahl säger:
gissa
wille säger:
jaha
wille säger:
umm
wille säger:
sköna skor?
Tobias Dahl säger:
om du gissar rätt på 10 försök får du 10 000kr
Tobias Dahl säger:
skor, fel
wille säger:
en mustasch
Tobias Dahl säger:
nej
Tobias Dahl säger:
jag har inte skaffat den
wille säger:
är det nåt du HAR skaffat?
Tobias Dahl säger:
nej
Tobias Dahl säger:
jag gillar den inte så mycket nu längre
wille säger:
nej jag kan inte komma på
wille säger:
mittbena
Tobias Dahl säger:
nej
Tobias Dahl säger:
en grej
Tobias Dahl säger:
alltså en sak
Tobias Dahl säger:
pryl
wille säger:
freestyle
Tobias Dahl säger:
nop
wille säger:
ferrari
wille säger:
testarossa
Tobias Dahl säger:
hur många har du gissat nu
wille säger:
5
Tobias Dahl säger:
nej, men nära
wille säger:
lamborghini?
Tobias Dahl säger:
nop
Tobias Dahl säger:
6
wille säger:
en ferrari-overall
Tobias Dahl säger:
7
Tobias Dahl säger:
nooo
Tobias Dahl säger:
men nära
wille säger:
jag tyckte det var coolt när jag var liten
wille säger:
ferrarikeps
Tobias Dahl säger:
9
wille säger:
gud det här är ju omjöligt
Tobias Dahl säger:
inget med ferrari
Tobias Dahl säger:
bil
Tobias Dahl säger:
biltillbehör
Tobias Dahl säger:
sista nu
wille säger:
dubbla avgasrör?
Tobias Dahl säger:
nop
Tobias Dahl säger:
svaret:......
Tobias Dahl säger:
http://www.sixpackonline.se/images/produkter/20071122220840grt-741.jpg
wille säger:
lol
wille säger:
snyggt
Tobias Dahl säger:
kedjeratt
wille säger:
mmm
Tobias Dahl säger:
ganska fett
måndag, april 20, 2009
Dags att gnugga lampan
Världens bästa brittiska statliga tv gör mig idag väldigt lycklig. Ashes to ashes har säsongspremiär och Jag får gåshus bara jag tänker på Gene Hunt. The Gene genie.
Världens finaste svin.
I går var jag på pjemiär av Melvin också. Kortfilmen som jag slavade med samtidigt som Mirrors Edge crunchade som värst förra året. Men nu ska den tydligen visas på biografer runt om i lande som en del av nån form av barn-program så det får det vara värt. Barnen skrattade mycket på visningen och föräldrarna kommer nog ha ett sjå med att få dom att sluta kalla varandra för pucko.
Nu börjar det. Ashes.
THIS MEANS NOTHING TO MEEEE OHHH VIENNA sjunger ultravox och 80talet sköljer över mig som att dom senaste 20åren inte gått alls. Wake upp.
Världens finaste svin.
I går var jag på pjemiär av Melvin också. Kortfilmen som jag slavade med samtidigt som Mirrors Edge crunchade som värst förra året. Men nu ska den tydligen visas på biografer runt om i lande som en del av nån form av barn-program så det får det vara värt. Barnen skrattade mycket på visningen och föräldrarna kommer nog ha ett sjå med att få dom att sluta kalla varandra för pucko.
Nu börjar det. Ashes.
THIS MEANS NOTHING TO MEEEE OHHH VIENNA sjunger ultravox och 80talet sköljer över mig som att dom senaste 20åren inte gått alls. Wake upp.
onsdag, april 08, 2009
måndag, april 06, 2009
min favvis
är han(hon?) den lilla som står framför dom två stora. Hade han(hon) vart min hade hon(han) hetat 'Scrapper'. Och kunnat prata.
lördag, april 04, 2009
Historiens vingslag
På planet hit satt jag bredvid en äldre herre från Kalifornien. Hans namn var Mr. B1ngham Kirk och hade varit i 100 länder i sina dagar och tillochmed på Antarktis. Hans fru var också med och han förklarade att dom aldrig hade fått några barn och la alla sina pengar på att resa istället.
Han berättade också att han 1940 varit stridspilot i det amerikanska flygvapnet och flugit p-51 Mustanger över Europa i andra världskriget. Han slöt ögonen och började prata "I remember...it was the spring of 1940 and I had just turned twenty and the hun was pouring in over the borders..me and my buddy Carl; my wingman at the time, were on our first short distance recon mission..." och det kändes som början på en tomhankskrigsfilm, att kameran skulle zooma in på hans ögon och det skulle fejda över till ett blekt krigshärjat europa och en granat skulle explodera bredvid mig. Men det gjorde det inte. Istället kom matvagnen och Bingham avbröt sin berättelse och sa för femte gången "Excuse me young man, my name is B1ngham Kirk of California, what is your name?"
Han berättade också att han 1940 varit stridspilot i det amerikanska flygvapnet och flugit p-51 Mustanger över Europa i andra världskriget. Han slöt ögonen och började prata "I remember...it was the spring of 1940 and I had just turned twenty and the hun was pouring in over the borders..me and my buddy Carl; my wingman at the time, were on our first short distance recon mission..." och det kändes som början på en tomhankskrigsfilm, att kameran skulle zooma in på hans ögon och det skulle fejda över till ett blekt krigshärjat europa och en granat skulle explodera bredvid mig. Men det gjorde det inte. Istället kom matvagnen och Bingham avbröt sin berättelse och sa för femte gången "Excuse me young man, my name is B1ngham Kirk of California, what is your name?"
fredag, april 03, 2009
torsdag, april 02, 2009
dumpad
Jag blev precis rekommenderad websidan www.omegle.com . Där paras man ihop med en random person och kastas in i en en-mot-en-chat. Det är mycket obehagligt. Och jag är tydligen inte så himla bra på kallprat eftersom min första samtalspartner disconnectade efter 30 sekunder. Jag känner mig dumpad.
testa. Det är väldigt konstigt.
testa. Det är väldigt konstigt.
onsdag, april 01, 2009
Din lilla terrorist
2 timmar tog det. Två timmar innan man blev arresterad av arabiska säkerhetsstyrkor. Jag är väldigt nöjd. Hade räknat med minst 4. Nu har jag kanske lärt mig att inte ta detaljbilder på Finansministeriets brandutgångar.
Vi får se vad det blir imorgon.
Vi får se vad det blir imorgon.
lördag, mars 14, 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)