Min pappa som jag inte pratat med på sju år ligger i komma och ska dö. Jag har väldigt mixade och konstiga känslor som jag inte vet hur jag ska hantera men fina Carolyna gav mig en liten föreläsning i hur hon ser på sorg som var till stor hjälp eftersom jag är ganska förvirrad över vad jag känner eller vad jag känner att jag borde känna eller inte. Här är några uttdrag.
"Man kommer liksom inte undan
så det hjälper ändå inte att ba "såhär borde jag känna. vid den här tidpunkten"
det är mycket möjligt att ens hjärna ba nu behöver vi bryta ihop lite här, när man är femtio. eller aldrig. bara man liksom inte suddar ut det som finns där, och känns."
"det är mycket tommare och gråare än vad man tror
det är inte som en käftsmäll
det är mer som molande värk
tycker jag
ett svagt aj aj aj aj men inget AJ"
"dumpningar gör ondare
på ett mer precist sätt
den smärtan är så konkret och lättinringad
som en nål
jämfört med att bli långsamt klämd"
Hoppas hon inte har nåt emot att jag quotar henne. Hon har gått och lagt sig nu så jag kan inte fråga men kände att jag ville skriva .
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Oj.. jag beklagar.
fina du. du får alltid quota mig.
oj... jag förstår förvirringen. stackars! jag antar att det nu man ska säga jag beklagar
Hej Wille. Kusin Anna här. Tänkte bara säg att jag tänker på dig/er. att jag förstår att det känns konstigt nu..
Gillar din blogg f.ö...
Kram
tack tack, ja, det är lite stört just nu..
och hej kusin Anna! du behöver faktiskt inte vara medlem för att kunna kommentera men nu kan du ju passa på att börja blogga när du ändå blivit medlem :)
Skicka en kommentar